Det blir inte så mycket trädgård i bloggandet just nu. Desto mera funderingar, känslor och tankar... Gott nog!
Nyss hemkommen efter en förmiddag med lilla mamsen. Lite shopping, lite fika och goa pratstunder. Alldeles för länge sedan! Vilken höst detta har varit....
Känner mig energifylld igen. Är så glad för mina nära och kära. Tacksam och alldeles varm inombords.
Tycker så synd om de som inte förstår att uppskatta och ta vara på sina närmaste. Det gör mig illa berörd när man hela tiden bara måste sträva framåt, uppåt...självhävdelse så till den milda grad, att familj och vänner bara blir ett medel att utnyttja och sedan förkasta när de inte längre gör nytta.
Så tomt det måste vara inombords. Så ensamt och meningslöst. Tänker att dessa människor nog inte heller vågar stanna upp när det har gått för långt, det gör nog alldeles för ont! Kan bara hoppas att de inte hinner såra alldeles för många på vägen...
Nog är vi olika alltid, vi människor. Och ibland kan det vara svårt att läsa av varandra. Men faktiskt, magkänslan vid första mötet har sällan fel... fast jag är nog inte den som inte ger en chans att motbevisa i alla fall. Tror för gott om mänskligheten för det ;). Men det är vi väl alla värda, en chans eller två!
Det gäller bara att ta den!
Varmaste hösttankar till er där ute i "bloggosfären".....
3 kommentarer:
Du har så rätt, så rätt och så tror jag det är väldigt viktigt att visa våra barn/ungdommar att vi bryr oss om våra gamla och våra vänner för vi vill ju att de ska bry sig om oss när vi blir gamla!
Ha en skön lördagkväll.
Kram Lotta
Låter som en underbar dag! Jag har ju också haft det härligt i min... H´s...solhatt. Det är ju så skönt att få nästan alla tulpanlökar i jorden, 10 november, inte en dag för tidigt.
Ha det bäst!
Kram Hélena
Ta vara på sina närmaste ska man göra. Idag har vi varit och beskådat en ny "nära", barnens nya kusin. Underbat söt, så klart.
Kram
Skicka en kommentar