lördag 12 maj 2012

Naturens makalösa under!

Maj månad är verkligen så underbar! Det är ett skådespel varje dag, en barnkammare, en nystart...

Många klagar över vädret när regnet faller, men hur ofta stannar vi upp och ser det vackra i det? Igår hade jag kunnat stanna bilen var och varannan meter på väg till skolan, för att bara "se". Nu vet jag inte hur bra det hade varit på motorvägen, så jag behöll alla intryck inom mig i stället ;).

Hur vackert är det inte med ett fint, fint vårregn mot allt det riktigt friskt gröna, det nya och fräscha, det överallt blommande? Och tänk hur livgivande det är, och hur gott det luktar! Mmmmm....

Igår kväll efter maten mullrade det till ordentligt där uppe i himlen, en enda gång men rejält! Sedan kikade solen fram, dubbla regnbågar, glitter, glitter i allt det gröna och jättevacker imma på glasen i Lyckans lilla hus.



Prinsessan, jag och mannen greppade kameran, och lite gottis och sprang ut och satte oss med lite tända ljus och bara njöt. Prinsessan ville fota.... så det är hennes förevigande ni ser idag. Härligt va´?!

Vad mysigt det är att ha en underbar plats att sitta och bara vara på. Jag älskar stunder av lugna samtal och vackra intryck. Nu slog i och för sig den stora sorgebomben ner i hjärtat på oss alla, och det blev en stund av tårar och kramar och minnen där inne.... men varför skulle inte det också vara vackert? Det var en stund vi behövde, och jag blir lycklig samtidigt som det gör lite ont, när jag hör vår lilla Sessa resonera över livet.

Vi gjorde en tidig kväll och kröp ner i sängen tillsammans, gosade in oss och är tacksamma att vi har varandra!

Ha nu en skön helg, och glöm inte att njuta av allt ni ser!

//Marie


2 kommentarer:

Marina sa...

Det låter fint att ni kunde ha en så fin stund där, tillsammans.
Tårar kan absolut vara bra och fint i stunder.

Kramar

Min plats i solen sa...

Här pålandet gillar vi både regn och sol. ;) Båda behövs och allt regn som kommer är guld värt för köksträdgården så jag måste erkänna att jag njuter då de regnar. Min livsfilosofi är ju - njut av solen och dansa i regnet. :)

Vi var på en begravning för några år sedan då prästen var glad över att våra barn var med (han menade att det ä viktigt att barn är delaktiga i livets alla skede, både livet och döden) och han sa till dem att det var ok att gråta. Att tårar och skratt är beroende av och ligger nära varandra. Att det kan vara skönt att både få skratta och gråta och att det är helt ok. Skönt att ni fick en fin stund tillsammans och kan både gråta, skratta, minnas och se framåt tillsammans.

Stor kram till dig