 |
| Tända ljus på brickbord i Lyckans lilla hus |
Jag har inte gett upp om min dröm, även om känslan av att "nu orkar jag inte mer" har funnits några gånger den senaste tiden.... När olyckan var framme höll vi på med våra sista dagar inför praktiken. Underbara kurskamrater och lärare har stöttat till 100%.
Jag tänker inte ge upp min dröm! Jag ska slutföra min utbildning.
Min dröm delades också lite av min far, och han var så glad och nyfiken för min skull... så självklart ska jag försöka leva ut den!
 |
| Gåva från underbara vänner! |
Praktiken blev verkligen en lisa för själen (lägger upp några collage under fliken Trädgårdsmästarutbildning). Att få vara lite anonym ett tag och bara köra fingrarna i jorden var verkligen rätt medicin. När de sedan fick veta - återigen.... lugn, omhändertagande, förståelse...
Hur liten omvärlden kan bli, vardagsbekymmer vad är det... Det är liksom fullt, det går inte att ta till sig mer.
Så nu, tillbaka i skolbänken igen. Det känns som en evighet sedan sist, och ändå 4 veckor...
En underbar årstid har vi där ute i maj månad. När jag kikar ut i trädgården ser det ut som en mullvad farit fram. Jag har verkligen försökt jobba bort min inre stress kan vi lugnt konstatera... mullvaden är nämligen jag!
En ny rabatt håller på att se dagens ljus där brevid min nyplanterade magnolia. I år blir det sommarblommor i den,sommarblomsplantor som just nu överfyller mitt växthus när nattfrosten fortfarande gör sig påmind.... Nästa år - ja, det blir spännande att se vad det blir då!
Bakom rabatten har jag planerat två putsade trädgårdsmurar, med en liten gång i mellan upp till jordgubbarna. Och kanske en hel del älskade solrosor? Min dröm är ett eget litet fält!
Murarna är redan finansierade ;). Efter lite övertalning ska vi låta vårt växthusprojekt bli en liten filmsnutt... Inte överförtjust över att bli dokumenterad. Gärna Lyckans lilla hus, bara jag slipper... men, asch...för den goda sakens (läs: trädgårdsmurarnas) skull då.
Nästa vecka är det tänkt att fotografen dyker upp... jag återkommer med hur bekvämt (hrm) det kändes.
Nu ska jag gosa in mig brevid prinsessan och njuta av familjen, och min med bravur avklarade tenta. Jag gjorde det trots allt - hur gick det till där i dimman? Jag minns inte...
Men det är heller inte så viktigt i sammanhanget. Livet lär oss vad som verkligen betyder något, inte sant?
Kram Kram
9 kommentarer:
Så fint skrivet, jag blir väldigt berörd av det du skriver. Livet är så ougrundligt och tar sina vägar dit man minst anar det. Men när det är som svårast ser man plötsligt också ljusglimtarna så mycket tydligare. Stort lycka till och kram till dig, så modig du är!
Du har inte bara talang för växter och trädgård utan även med ord. Väldigt vackert skrivet. Jag tror det är bra att du fortsätter med din dröm och finner styrka i den.
Massor av kramar!
Hélena
Precis när jag skriver om varma människor så bara ... plopp. Ni får (glädje-)tårarna att trilla ner över kinderna. Goa är ni! Tack :).
Grattis till avklarad tenta och grattis till att du har underbara människor omkring dig. Äkta människor!
Jag fick idag ett samtal från en av mina bästa vänner. Hon berättade att en annan av våra bästa vänner (vi är tre som hållit ihop sen gymnasiet) mist sin pappa i går morse. 65 år gammal så dog han. SÅ sorgligt och alldeles förtidigt.
Kramar till dig och hoppas att allt går framåt!
Marie!
Jag bara vilar här i det du skriver, det är alltid lika berörande, varmt och nära. Livet tvingar oss att lära och lära om många gånger så länge vi får vara med och någonstans är det ju fantastiskt även om livet tidvis har väl hårda nypor... Du har många stöttande och förstående människor omkring dig för att du är precis just en sådan själv (det är jag säker på även om vi inte känner varandra mer än här. Stort grattis till din avklarade tenta.
Kraaam!
Emma
Ja tänk vad skört livet är och vad vora det utan alla dom som
"bäddar in oss i bommul" när vi såväl behöver det. Välkommen tillbaka till bloggvärlden och stort grattis till avklarad tenta.
Vilken prestation att du klarat av din tenta med bravur trots det svåra du befinner dig i nu ... din pappa kanske fanns med dig och gav dig styrka ... han ville ju att du skulle uppfylla din dröm och stöttar dig säkert från sitt håll!
Jag blir så berörd av det du skriver och på sättet du skriver att det är svårt att finna orden till en passande kommentar.
Kanske beror det på att jag själv förlorade min förra man för över tio år sedan genom en dramatisk händelse och vet hur svår sorgen kan vara att bära och ta sig igenom.
Så skönt för dig att du kan hämta kraft i lyckans lilla hus (bilderna ser helt fantastiska ut!)och har människor omkring dig som stöttar och lindrar.
Ha det så gott du nu kan Marie !
Stor KRAM
Isa
Så starkt av dig att klara tentan under omständigheterna! Grattis till det resultatet och varma styrkekramar för att du ska orka vidare!
Trädgårdsterapi är verkligen alldeles fantastisk!
Kram! /Caroline
Åh vännen, du skriver så att tårarna rinner ner för mina kinder. Så vackert och smärtsamt på en och samma gång. Jag känner med dig och din familj i er sorg men vet också att ni kommer att ta er genom denna svåra tid för att ni har styrkan i varandra och den stora kärlek ni delar. Ni finns där för varandra och bär varandra när någon av er inte orkar gå.
Stor kram till er
Skicka en kommentar