Vackra gamla ting i trädgården!

Igår fick jag en jättefin gåva! En granne håller på och röjer ur sin bortgångne pappas hus och hade en gammal trästege hon inte visste vad hon skulle göra med, och så tänker hon på mig...gissa om jag är lycklig!
Jag älskar gamla vackra ting med själ och patina, och nu är jag så glad så det pirrar i hela mig - jag tycker den är underbar!
Funderar nu som bäst på hur jag ska använda den, men jag misstänker att jag kommer att prova mig fram lite...

En gammal trästege ska få förgylla en kär plats i trädgården

Tänk att det finns människor som utan att tveka ger bort något som det säkert finns en del minnen och personliga värden i, bara för glädjen av det. Tack finaste!

Stunder som dessa får mig att känna mig så tacksam över de goa människor jag har omkring mig. Människor med stora hjärtan, äkta värme, ödmjukhet och en stor portion erfarenhet av livets olika gåvor och kriser.  Människor utan baktanke, utan egoism och behov av att hävda sig själva... Människor som gör något bra av sin lilla livsryggsäck, utan att kliva över eller på någon annan för att ta sig fram.

Idag har jag också snyftat mig igenom Prinsessans skolavslutning. Jag är ju bara så hopplös på det där! Den blomstertid nu kommer, Idas sommarvisa och otippade Stairway to heaven på akustisk gitarr med finklädda barn och ungdomar.... det bara brister.

Sommarens sista skolavslutning avklarad...

Brister gör det också när jag ser små finklädda barn som gråter över att föräldrarna inte hinner stanna en liten stund på picnic tillsammans med de andra... jag vet verkligen hur svårt det är att få ihop livet ibland, men åh vad ont det gör! För våra små är detta en stor dag och de vill ju så gärna uppleva den tillsammans med oss. En ynka liten timme till... när jag sedan ser att tiden hade kunnat finnas... Aj, mitt hjärta!

Alltför många av oss vuxna tar sig inte riktigt tid att verkligen "se" sina barn och vad de brinner för. Det är vår skyldighet att ta sig ett par timmar då och då, stanna upp på deras villkor och låta dem få känna efter vad de är intresserade av.
När man skaffar barn ingår att kanske stå på en fotbollsplan ett par timmar i veckan, att följa med till lekparken då och då, åka och bada, springa kutryggig efter en liten cykel i flera timmar när de lär sig...vad det nu kan vara. Har man sedan fler barn, ja... då blir det gånger flera! Och ja, låångt upp i tonåren är det så att vara förälder, *ler*.

För mig får barn aldrig bli ett sätt att förverkliga sig själv och sina intressen. Det är en ömsesidig kärlek och respekt för varandra, ett givande och tagande - ett livslångt sådant. Det är definitivt inte alltid roligt, och defintivt inte alltid enkelt.... men det är värt det i längden!

Ikväll tänder vi grillen och hejar fram Sverige till en bättre match än sist ;). Ha en härlig fredagkväll!

//Marie