Återhämtning...

Jag hade tänkt mig  t o t a l avskärmning från allt icke nödvändigt ett tag... jag trodde att bloggandet var en del av det, men icke! Jag finner skrivandet som en slags nödvändig egenterapi tror jag visst ;). Det verkar som att får jag bara skriva av mig lite så känns livets mödor i alla fall lite lättare att bära ibland. Skönt när det är enkelt!

Blickar ut mot framtiden

Dock är det inte helt enkelt det där med återhämtning har jag märkt... Har ju rätt länge känt att det är dags att dra i handbromsen, men det kommer alltid något i mellan. Jag vet, det FÅR inte komma något i mellan!
Men jag vill ju inte lämna någon i sticket i problematiska situationer. Jag vet ju själv hur det är... Och nu är det ju så kort tid kvar tills jag får leva ut mina drömmar. Nog ska det väl gå...?

Det är för tillfället ett enda sammelsurium av tankar, känslor, verklighet, drömmar, bekymmer och oro som snurrar hej vilt inom mig, precis dygnet runt...Det gör mig rädd när man i sovande tillstånd försöker lösa "världsproblemen". Jag blir arg på mig själv, jag blir arg på en hel del andra (en del förtjänar det, tyvärr andra inte...), känslorna ligger utanpå och det är nära till gråten.

Idag har jag pysslat lite med lilltjejen och hennes vän, och en liten fika hos grannen ska det bli på eftermiddagen. Det känns skönt att i det närmaste kretsen i alla fall vara omgiven av genuin värme.

Väntan i växthuset

Jag målar upp positiva bilder i mitt huvud, av utbildningen, av mitt växthus, av min trädgård, av mina framtidsplaner.
Julen är ett mellanspel för mig i år... jag ska bara njuta av min familj och struntar i vad som finns på julbordet och inte. Klart att tomten hittar hit till barnens glittrande ögon, deras jul är det, men mer än så är inte nödvändigt.
Ljus & värme, kramar och omtanke. Sen snart.... framtiden!

Ha det gott!