Det är så jag tänker mig trädgårdslivet. Det låter lite tjusigt va´?
Är det någonstans man kan slita så är det ju absolut i trädgården, det vet man ju... men kontentan av det är i alla fall total avkoppling.
Själv funkar jag så att även slitet får mig att "gå in i trans", jag släpper i alla fall tillfälligt alla eventuella bekymmer av bara farten. Jag kan på ren impuls gå igång på någon bild jag har i huvudet och så ger jag mig inte förrän det är klart. Det kan bli förändringar av bilden under tiden (förutsättningarna är ju kanske inte alltid de bästa), men sen kan jag sitta där nöjd och bara njuta.
Det är fullkomligt ljuvligt att ha det där gröna rummet där utanför huset, vet inte om jag skulle överleva kaoset med en aktiv underbar familj annars. Missförstå mig inte, jag älskar mina barn & tonåringar över allt annat på jorden, men de har liksom en helt annan syn på inredning och ordning & reda än vad jag har......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar