Så äntligen! Idag fick jag möjlighet att komma hem i dagsljus... tjoho.
Lillskruttan,om man får säga så om en sexåring (nej, bestämt
inte för henne själv), är förkyld och fick följa mig till jobbet på förmiddagen. Kollegan är ÄNTLIGEN tillbaka från sin semester, som en pepparkaka lagom till jul, och så lilla bleka jag , hmm.
I varje fall ville jag inte låta henne rivstarta med
min frånvaro, så förmiddag med småhängig dotter fick det bli. Men såå duktig tjej jag har ,*riktigt stolt mamma*!
Hemma igen vid lunch, lite soppa och lite glass, sedan småsprang jag ut i vår lilla skog och tog mossa och granris för att äntligen få skrida till verket med mina planer.
Den lilla kälken konstaterade jag snabbt att jag nog får invänta makens hjälp att få ner... miss i protokollet ;)... suck.
Men i väntan på den så tillverkades i alla fall en liten mossjulklapp och en blomstrut som jag ska ha tillsammans med kälken på min farstubro. Vänta ska ni få se!
En restbit av ett armeringsnät har fått en ny skrud... Det är det jag har haft mina planer för i växthustaket. Jag klängde och hängde på stege och i takstolar, men skam den som ger sig - nu sitter den där.
Har än så länge bara börjat prova mig fram vad jag ska ha där, men grundtanken ser ni i alla fall på några bilder här...
 |
| Inför första advent i växthuset |
 |
| Armeringsnät i julskrud |
Får se vad slutresultatet blir framöver, för riktigt nöjd är jag inte än. Men jag behöver en tur till pyssel- & pyntbutiken någon dag när vi får tid.
Jag älskar kombinationen av det kärvt rostiga och hårda, mot den mjuka härliga mossan så här till jul. Det är ju dessutom lätt att förändra efter säsong...till sommaren kan man ju hänga lite blomster och grönt på tork, och lite annat smått och gott!
 |
| Snart dags för lite glöggmys i Lyckans lilla hus! |
Nu börjar jag känna lukten av glögg, ljus och lite saffran där ute... Visst är det mysigt när stämningen börjar infinna sig, trots brist på kyla och snö?
Sköt om er så länge! Kram Kram från mig.
