Höstkänsla

Den senaste veckan har jag gått in i något slags höst-tempo tror jag bestämt. Eller så är det något som spökar i kroppen, för hela jag känner mig seg.
Seg men lycklig! Jag stormtrivs på min praktik, återigen. Varje dag är en enda stor arbetslycka, och det är härligt att känna så.
Kanske lite av segheten består i insikten att jag känner mig klar med pluggandet i förtid?... Vi har ju lite kvar att ta tag i, och det tar emot. Jag är redo för arbetslivet, men jag får bita ihop ett litet tag till.

Idag plockades resten av alla tomater in, de som ännu är lite gröna får mogna efter. Vi har ingen brist på tomater om jag säger så! De är så vackra där de ligger i sina skålar och små trälårar. De mumsas som frukt här hemma :).

Igår var det stora vårlöksplanterar-dagen hos mig. Är så nöjd med att ha fått dem i jorden, för idag kom regn och i slutet på veckan ser det ut som att det kan bli några minusgrader på nätterna.
Trädens färger börjar skifta ordentligt helt plötsligt, och när vindpustar kommer in faller björklöven sakta till marken. Mysigt!

Var och varannan kväll tänder vi i kaminen, och ljusförrådet behöver fyllas på igen. Det är något särskilt med höstmys, eller hur?

´Brunette´ blommar för första gången, och det doftar ljuuuvligt! ´Lemon Queen´ blommar oförtrutet vidare, och kärleksörtens härliga färg lyser också upp.

Det är något visst med det som blommar på hösten. En hyllning till sommaren som gått, en liten sista serenad ;).
Det är bara att njuta!