Nu börjar det....

..... faktiskt så smått pirra lite i fingrarna! Jag var nästan lite orolig ett tag ;).

Idag gick min första fröbeställning iväg. Ingen stor, jag är fortfarande väldigt sansad för att vara mig i början på ett nytt år, men det känns faktiskt rätt bra. Och kissen är också nöjd att ha sin plats på köksbänken kvar. Vi "slåss" ju om den under vårvintern annars.

Äntligen årets första tulpaner på mitt köksbord!

Det finns så klart nästan bara fördelar med att lära sig massor, men faktiskt har jag märkt av en nackdel med ökad kunskap också................ man blir kräsen!

Tittar ut på den ännu snötäckta trädgården och funderar. "Hur tänkte jag där", "nej, det där är inte bra", "så där kan man ju inte göra".... helst av allt skulle jag vilja sudda ut och ta bort en hel del, börja om från början liksom. Men det har man kanske varken råd eller tid med!

Vi har en ganska besvärlig tomt att jobba med - tung lerjord, stenig, kuperad och mycket natur (läs skog) kvar. Får man till det så är det underbart, men det kostar på, i både tid och pengar.

Men nu ska jag inte vara sån - jag har ett helt liv på mig att fixa allt jag vill! Men det är lite typiskt mig att vilja så mycket på en gång, och helst igår. Så helt förändrad har jag inte blivit av den fantastiska vintersemestern och medföljande dvalan i alla fall.

Skönt! :)

Åh, jag har kikat in hos er och inspirerats, tänker och småler, skickar små tankemeddelanden som ni förstås inte kan läsa.... jag vet inte hur det kommer sig att jag är så bekväm, så seg, så.... fast det är rätt behagligt att vara så just nu. Jag bidar min tid liksom, kommer igen! Ni finns i mina tankar alla fantastiska glädjespridare.